Igår skrev jag ett blogginlägg (i min andra blogg) som fyra helt olika (och för mig okända) personer har kommenterat,
det är rekord för mig.
Det måste betyda att blogginlägget var intressant så nu får ni också läsa det, plus fortsättningen.
Inlägg 1:
Minns ni när förra påven dog?
Jag är inte katolik så jag är inte så väldans insatt i det här med påvar och så där (jag är stolt protestant), men jag minns att tidningarna talade om två olika gubbar som det valdes mellan när påven skulle ha en efterträdare. Jag har för mig att den ena var typ homovänlig och så var det något mer som gjorde honom lite ovanlig i påvsammanhang. Den andra såg ut som ett monster från någon skräckfilm (ni kanske också har sett de där bilderna som har cirkulerat på nätet).
Självklart valdes monstret.
Den nya påven är lika dålig som den gamla, nu vill han bannlysa de politiker som är för fri abort. Bannlysa från kyrkan, alltså. Kyrkan, där man skall kunna bli accepterad och älskad oavsett vem man är. Dit man kan komma och bekänna mord och våldtäkt och annat otäckt utan att behöva stå till svars för det; om man nu inte önskar det.
Kyrkan är en plats för förlåtelse och förståelse. Att påven har hjärta att stänga ute sina medmänniskor! Vem tror han att han är? PÅVEN?
—
Inlägg 2:
Oj, vad trevligt att folk reagerar på det jag skriver (ett tecken på att ni läser)! ^__^
Nu känner jag att jag måste fortsätta skriva om abort och om kyrkan, jag kan ju inte lämna det så här!
Innan vi kommer till ämnet abort, tycker jag att vi skall ta upp ämnet förlåtelse. Katoliker är, liksom ortodoxa och protestanter, kristna.
Jesus bad om förlåtelse för de som torterade honom, även fast de själva inte bad om det. Borde inte alla hans efterföljare då också förlåta de människor som gör fel, även om “felhandlarna” själva inte har bett om det?
I kyrkan har jag lärt mig att älska alla mina medmänniskor, även mina fiender. Jag skall älska mina fiender som inte ber om att bli älskade och inte ber om ursäkt för vad de gör. Ja, det är svårt att älska sina fiender, människan är inte felfri, men man kan i alla fall försöka.
Ingen bannlyser mördare, våldtäktsmän eller bankrånare från kyrkan. Man kan bli sparkad från sitt arbete, utkastad ur sitt land, men i Guds hus är man alltid välkommen. Har jag fel i det jag säger?
Nu till abort. Jag är för fri abort.
Ni vet bläckfiskar? Jag har hört att vissa arter av bläckfisk är intelligenta som treåringar. Treåringar! Vem skulle anklaga mig för att vara en mördare om jag dödade en bläckfisk? Kanske en militanta veganer, men ingen annan.
Ja, ni kan klaga på mig för att jag inte tycker att människor är viktigare än djur. Varför skulle jag tycka det? Bara för att jag är människa? Jag är också svensk, tjej, asexuell, nörd… så jag borde också tycka att svenskar är viktigare än egyptier, tjejer viktigare än killar, asexuella viktigare än sexuella och nördar viktigare än fjortisar?
Liv är viktigt. Liv skall man värna om. Vad är liv? Är det omoraliskt att amputera ett ben? Benet består ju av massvis med levande celler som dör om benet amputeras! Är det omoraliskt att döda en spindel? (bortse från det där med regn) Spindeln är en levande varelse. Är det omoraliskt att äta kött? Här kanske vissa säger att ja, det är det, och det kan jag förstå.
En stackars gris som blir misshandlad och sedan klumpigt slaktad.
Ett embryo som inte vet att den har ett liv, blir aborterad och dör utan minsta ångest.
Det är självklart att det är värre att mörda en nu levande person som har ett liv med framtidsplaner, än att döda en klump med celler som guppar i någons mage.
Det är klart att det är värre att våldta en person och därmed orsaka ångest, skuldkänslor och skador som hen kanske aldrig återhämtar sig ifrån, än att avlägsna något som ännu inte har blivit en människa.
Sedan kan man ju säga att det fortfarande är hemskt att döda ett embryo ( / foster ), men det finns ju många saker som är värre.
Bättre att värna om det som finns än att värna om det som inte finns.
Nu minns jag inte alls vad gratistidningarna sade om de där gubbarna som det valdes mellan när det skulle bli ny påve, men jag har för mig att den som inte blev vald stod upp för någon minioritetsgrupp. Jag har för mig att det var homosexuella, men jag är inte säker (därför skrev jag “typ” i förra blogginlägget).
Angående homosexualitet och synd och allt det där
så är det väl inte någon mening med att jag tar den debatten? Den har redan tagits tusen och åter tusen gånger.
Bibeln är felöversatt, sägs det, man menar att äldre herrar inte skall ligga med yngre pojkar. Jag vet inte var jag har hört det, så det är ingen punkt jag skall lägga någon större tyngd på.
En man får inte ligga hos en man som han ligger hos en kvinna, eller vad Bibeln nu säger. Män har inga vaginor, en man kan inte ligga med en man som han ligger med en kvinna. Det går bara inte.
Bibeln säger att vi inte får äta skaldjur. Dömer påven ut alla som äter räkor? Jag tror faktiskt inte det (fast jag har inte frågat honom o.o).
Ja, ni vet. Så där kan man hålla på. Jag orkar inte. Homofober kommer väl fortsätta vara homofober vad jag än skriver.
—
Ja, så nu får ni som läser min gula blogg också ta del av det hela.
Förresten tänkte jag skriva lite om de ämnen jag läser och så där, men det verkar som om endast mamma läser bloggen och hon vet ju vad jag läser för ämnen och vilka uppgifter jag har.
Mikaela
