Jag läser 150% eftersom jag utöver lärarutbildningen går en kvällskurs på halvfart, Queera och feministiska bibelläsningar heter den.Den går i princip ut på att läsa, tolka och diskutera Bibeln utifrån olika feministiska och/eller queera perspektiv.
I veckan lämnade jag in den hemtenta som avslutade första delkursen, nu har den andra delkursen börjat och jag vet inte hur jag skall klara av den för snart har jag praktik. Typ… nästa vecka, ser det ut som när jag kollar kurswebben. Det är inte bra, för jag har inte kontaktat min praktikplats. Fast jag har tydligen föreläsning imorgon… Saker och ting krockar, det är ett antal frågetecken som får rätas ut imorgon.
Här har ni en månadsgammal bild på min lägenhet. Det är den tiden på året igen då jag måste tända ljus för att slippa frysa, precis som när jag flyttade in.
Jag minns inte riktigt vad jag höll på med här, det ser ut lite som om jag gör matlådor eftersom både kastrull och plastlåda står på bordet. Fast jag är inte säker.
Nåväl, ni kanske typ vill veta vad som händer i mitt skolliv. På Samhällsorientering B har den andra delkursen börjat, Politikens rum. Den tar upp viktiga begrepp som frihet, rättvisa och demokrati. En viktig delkurs, dels för mitt framtida läraryrke och dels för mitt politiska intresse.
Nej nu skall jag göra saker, så att jag imorgon får tid över till att ta den andra TBE-sprutan.
Jag skrev ett rätt långt inlägg förut, men WordPress sparade bara det första ordet. Så nu skriver jag i programmet Anteckningar först för att undvika att förlora texten. WordPress är en rätt ovänlig tjänst tycker jag. Jag får till exempel inte styra över layouten själv. Till råga på allt är det knepigt att lägga in bilder. Jag vände mig till en person i hopp om att få hjälp.
”Det är enkelt” sade personen. Vad är det för svar? Jag blev bara irriterad. Människor borde verkligen inte svara så när folk ber om hjälp! Tror de att de tillför något när de säger så?
Håhå jaja, skola var det ja. Nyligen avslutades den första delkursen i SO B. Det handlade om geografi och det är meningen att jag nu skall ”ha goda kunskaper om lokala, regionala och globala strukturer och deras förändring i växelverkan mellan geografiska förutsättningar och av människan påverkade miljöer” och ”ha fördjupad kunskap om det samtida, västerländska samhällets rumsliga, sociala och politiska organisering”. Jag vet inte om jag har det, för jag skrev inte tentan. Jag glömde att jag måste föranmäla mig för att skriva den. Så jag får skriva den på omtentatiden, det är nog långt dit…
Nu är det demokrati och frihet och rättigheter och annat sådant svårt som gäller.
Jag skrev nyss ett halvlångt inlägg men WordPress raderade det sååå… ni får vänta några dagar till. Jag orkar inte skriva om det. WordPress kan gå och ta sig.
Jag har tenta på fredag så jag är lite upptagen nu. Min hjärna kan inte både försöka bearbeta tjocka böcker och producera bloggtexter på samma dag. Så ni får titta på den här bilden jag tog i somras. Så länge.
Det är nästan förra veckan nu. Det är bara tisdag. Så nu berättar jag vad jag gjorde i Täby. Det var konvent där, Sapparikon. Konvent, det är alltid underförstått manga- och animekonvent i mina kretsar, är tillfällen då vi nördar samlas i bestämda lokaler och tittar på anime, spelar TV-spel och nördar runt med varandra. Jag kommer mest för gemenskapens skull. Så lite annorlunda var Sapparikons koncept: vi skulle prata, tänka och andas anime. Allt annat var strikt förbjudet. Det skulle inte bli en ungdomsgård. Ja, lite stelt var det och jag såg rätt mycket anime. Annars brukar jag inte besöka filmsalarna särskilt mycket, men nu fanns det inte så mycket annat jag fick göra.
Trevligt var det, i alla fall. Det var ett tag sedan, jag segar med att berätta.
Förra helgen var det ett annat konvent, det var också beläget i Täby. Det konventet hette Unkon. ”Kon” är en klassiker att ha med i konventnamn, det står för ”konvent”. ”Unko” betyder på japanska ”bajs”. Konceptet var att det skulle vara ett dåligt konvent. Med dålig anime, dåliga TV-spel och dåliga tävlingar. För vi vet ju att det dåliga, det är också lite härligt. Det där urusla, som är så dåligt att det inte ens borde finnas, det lockar. Ett koncept som nog skulle kunna förklara dagens mode. För ni har väl sett de förskräckligt stora glasögonen och tröjorna som bara hänger? När det gäller kläder kan jag inte känna att dåligt är härligt, men när det gäller filmer så förstår jag det.
